Midvinternattens köld är hård …

”Välkommen till denna buss som ska ta er till Vaxholm i denna kalla midvinternatt”. De trötta, av julbord mätta, eller av krogen småberusade passagerarna höjer på ögonbrynen. ”Det är en mycket kall natt, -19 i Brottby, och för de som inte ännu hört det, har GM idag beslutat att lägga ned SAAB. Men, nu åker vi hem och tar nya tag imorgon!”

Den största förmögenhetsomflyttningen sedan …

En villa i Kiruna, centralt, var värde 1995 var 500.000 kr hade 2007 ökat till ca 700.000 kr. Under samma tid har en villa utanför en norrförrort ökat till 1.500.000. Om ingen av villaägarna har underhållit huset sämre än den andre, innebär det att stockholmaren tjänat 1.000.000 kr och kirunabon 200.000 kr. Utan ansträngning.
Eftersom Stockholmarens hus 1995 ofta låg närmare 2.000.000 kr än 500.000 kr och huset därmed ökade till 6.000.000 kr , gjorde denne alltså en vinst på 4.000.000 kr. Många stockholmare, eller andra storstadsbor, har alltså gjort mångmiljonvinster utan någon som helst ansträngning.
Det svenska skattesystemet har varit förutsättningen för denna utveckling. Livligt påhejad av storstadens politiker. Vad säger glesbygdens politiker om detta? Tja. Ingenting, om jag ska vara ärlig. Varför säger de ingenting? Är det obegripligt? Kanske inte.
– Är det för att så höga storstadspriser hindrar deras innevånare att flytta in till storstäderna och därmed försämra skatteunderlaget i hemmakommunen?
– Är orsaken att de tappat självförtroendet. Inför alla dessa självsäkra storstadsbor som tufft ”förvaltat sitt pund” istället för att ”gå och dra på den efterblivna landsbygden”?
I vart fall har delar av Sverige plundrats på fantastiska summor. Summor som gått till att skapa en mycket välbärgad medelklass i storstäderna. Den största förmögenhetsomflyttning Sverige sedan …?

Guillious och Wiehes förlorade begåvning

Dessa två personer har något egendomligt gemensam förutom att de båda gjorde sig kända i samband med vänsterns genombrott 1968 och de närmast följande åren därefter. De är båda väldigt kritiska mot USA och västvärlden, för att inte säga fientligt inställda. De har sina vänstersympatier i den arabiska respektive latinamerikanska, marxistiska rörelsen. Men, och här kommer det intressanta. När det gäller sina konstnärliga verksamheter, Jans romaner och Mikaels musik så infinner sig en dubbelhet. De är båda väldigt stolta över sin passion för de förtryckta och mot de besuttna. De tror också att det är det som de är mest uppskattade för i det svenska folkets djup. Att de är uppburna inom kulturetablissemanget för dessa saker är helt klart. Men, och här kommer min poäng. Det är är inte det de är mest uppskattade för hos det svenska folket.
1. Jans romaner, från Hamilton till Arn, läses i slott och stuga, men de är påfallande amerikanska till sin stil. Det mest amerikanska vi har inom svenskt författarskap med Vilda Western-hjälten Arn i täten. Och Jan själv, med grabbarna på Fagerhult, det är den mest John Waine-lika person vi har i Sverige.
2. Mikaels diktar sånger som krampaktigt försöker hålla ”kampen” vid liv, men hans kärleksbudskap i ”Juanita” och ”Friheten” älskas istället innerligt i allsånger och som barnvisor. ”Man behöver bara låta bli att sjunga verserna på slutet så slipper man det politiska”.
Det är tragiskt att Jan inte får komma in till det land som mest av allt kännetecknar hans väsentliga livsgärning, dvs historierna om den ensamma mannen som tar saken i sina egna händer och gör något.
Det är tragiskt att Mikaels texter för alltid kommer att vara nedlusade av diverse för tiden politiskt korrekta slagord, när så många människor kommer att sjunga hans underbara kärlekspoesi. I alla tider. För så bra är de.

Dagens hjältar – de som vågar stå upp mot Islamismen

Såg TV-programmet om Mohamed Sifaui. Vilken modig människa! Och han får stå nästan helt ensam. Dödshotad. Hånad även av västerländska journalister. Anklagad för att vara agent för den algeriska militären … Bara för att han håller på för oss alla grundläggande rättigheter:
1. Alla har rätt att häckla religion (alltså, inget fel med att rita Muhammed-karikatyrerna).
2. Alla har rätt att kritisera religioner. Han hävdar att den våldsamma islamska fundamentalismen är något som alla islamska riktningar måste göra upp med.
Av solidaritet med honom och alla (inte minst muslimer) som kämpar mot att religiösa vill styra världen med våld borde vi alla publicera Muhammedteckningarna! Men, jag hittar dem inte ens på Internet – är det rädslan som styr alla? Rädslan för att bli mördade av islamister. Vilken demokrati är det?

Någon bakom mig i vimlet …

… på Gärdet sa:
- Vilken tur att Sverige förlorade mot Ryssland 1809. Så att vi fick bli fria som nation från Sverige!
Runt om oss drabbade utklädda ryska och svensk/finska soldater från vårt sista krig samman. Vackert och fantasieggande. Alla barnfamiljer klappade händerna. Jag kunde dock inte slita mig från det hon sa, hon i mängden. Har Finlands folk tjänat så väldigt mycket på att bli en egen stat? Kanske det hade blivit bättre om hela Norden enats istället? Jag menar Finland, Norge och Sverige som en nation. Danmark kan vi lämna utanför om de inte velat deltaga. De hade då kunnat fortsätta att vara andra halvan av grindvakten i Öresund. Men hur hade Norden sett ut om det hade bildat ett enat Norden. Ja, det Finska Inbördeskriget hade finnarna sluppit. Kanske även det Finska Vinterkriget. Troligtvis hade vi inte kunnat hindra Hitlers invasion av Norge. Men vi hade kanske fått köpa Kola-halvön av Sovjetunionen 1918 när det ryska tsardömet föll samman. Vi hade kunnat bo i i ett vidsträckt Thule mittemellan väst och öst. Spetsbergen, Island och Grönland hade kulturellt hört hemma här. Ja, tänk …
Är det sånt här man kallar kontra-faktiskt tänkande. Historiker sägar att sådant är rätt meningslöst. Men drömma kan man ju.

Ingemars prinsessor

Skavlans talkshow. Lena Endré och Liv Ullman. De ser högraget konstnärliga ut. Deras ansiktsuttryck skiftar överdrivet känslofullt, drömskt blickande någonstans lång bort. Som de ”fantastiska kvinnor” de är. Bergmans kvinnor. De kan när som helst utbrista ”Ingmar betydde SÅ mycket för mig. Bara jag förstår HUR stor han var”. Med det vill de säga att bara de är genier nog att tillhöra denna en exklusiv skara gudomliga människor. Människor man bara MÅSTE beundra.

Rädsla ur boken “Samtalen med Don Juan” av Carlos Castaneda

Om de fyra olika stegen, fienderna som måste besegras för att man ska kunna bli en kunskapens man:

- En kunskapens man är en man som sant och öppet underkastat sig lärdomens möda, sa han. En man som utan att förhasta sig eller tveka går så långt han kan i att avslöja maktens och kunskapens hemligheter.

- Kan vem som helst bli en kunskapens man?

- Nej, inte vem som helst.

- Vad ska en man då göra för att bli en kunskapens man?

- Han måste utmana och besegra sina fyra naturliga fiender.

[...]

När en man börjar inhämta kunskaper, är han aldrig klar över sina syften. Han föresatser är bristfälliga, hans uppsåt obestämt. Han hoppas på belöningar som aldrig blir verklighet, ty han är ovetande om lärdomens mödor.

Han lär sig sakta – i början bit för bit, därefter i stora stycken. Och snart råkar hans tankar i uppror. Det han lär sig stämmer aldrig med hans inbillning eller föreställningar och då börjar han bli rädd. Lärdom är aldrig vad man väntar sig. Varje steg på den vägen innebär ett nytt åliggande och den fruktan man känner tilltar nu obarmhärtigt och obevekligt. Hans föresatser blir till ett slagfält.

På detta vis råkar han nu snubbla över sin första naturliga fiende: Fruktan! En hemsk fiende – svekfull och svår att övervinna. Den sitter gömd bakom varje krök, redo att kasta sig över sitt byte. Och om mannen blir skräckslagen av dess närvaro och flyr sin kos, då har fienden satt stopp för hans sökande.

Vad kan man då göra för att övervinna rädslan och fruktan? /författarens kommentar

Svaret är mycket enkelt. Han får inte fly sin kos. Han måste trotsa sin fruktan, oaktat den måste han ta nästa steg på lärdomens väg och så nästa och nästa igen. Han måste helt och fullt känna rädsla och ändå inte ge upp. Sådan är regeln! Och det ska komma en stund när den första fienden drar sig undan.Mannen börjar känna sig säker på sig själv. Hans uppsåt blir starkare. Att söka lärdom är inte längre något skräckinjagande.

När denna glädjerika stund kommer, kan mannen tveklöst sig att han besegrat sin första naturliga fiende.

- Don Juan, sker detta på en gång eller lite i sänder?

- Det sker lite i sänder och ändå är fruktan snabbt och plötsligt övervunnen.

- Men blir inte den mannen rädd igen om något nytt händer honom?

- Nej. Han har övervunnit fruktan, han är fri från den för återstoden av livet, eftersom han i stället för fruktan har förvärvat klarhet, en tankens klarhet som suddar ut fruktan.

EU-valet och våra kandidater

EU-valet, efter deras senaste löneförhöjning, undrar om jag ska rösta alls … nån form av korruption tycker jag att det är, bland våra folkvalda. Alltså, jag är för EU, gärna ett federalt sådant, med president och allt. Men jag känner för lite samhörighet med den ”klass” som styr. Jag börjar tro att de lever i en egen värld med andra livsvillkor än vanliga människor. För dem är tävlingen inom ”klassen” på prestigelöner viktigare än det framtida Europa. Folkens Europa. Människornas Europa.
Jag var just in på Östermalms Bibliotek där en valarbetare argumenterade för EU-parlamentarikernas rätt till sina höga löner. Då kan de inte mutas, de blir oberoende av ekonomiska intressen, sa han. Men, jag tror att de är beroende av sina egna personliga ekonomiska intressen … hur motarbetar man det?.

Magi från Internationella författarscenen, Kulturhuset i Stockholm 19/5

Siri Hustvedt, ”En av världens mest spännande nu levande författare” enligt Aftonbaldet, berättade att hennes mor fyra gånger planerat att döpa sitt barn till Lars men att det enbart blev döttrar. Så, när hon skulle signera mitt exemplar av sin senaste bok ”Sorgesång” föreslog jag:
- Till Lars.
Hon tittade upp och log. Sedan skrev hon:
- For Lars, another one inside.
Jag blev smickrad av denna oväntade uppmärksamhet från en känd till en ingen alls . Jag kunde inte hålla mig utan tillade:
- I have relatives in Minnesota! (hennes uppväxtmiljö).
Släktingar som jag visserligen letat efter men aldrig hittat. Bara brev. Men det sa jag inte. Hon sa:
- Oh, we have another overlaping leaf!
Att jag kommer att komma ihåg, när hon får nobellpriset i litteratur…

Moral, omdöme, professionalism – eller bara korruption?

Det började i tidigt 80-tal. Dallas, ”satsa på dig själv” och Yuppies. Var och en skulle bli sin egen lyckas smed. Kanske var det i skuggan av denna moralförändring som de höga cheferna i samhället börja förse sig med fallskärmar. De ansåg sig vara värd allt högre löner för att de skulle våga i sitt jobb men samtidigt krävde de ekonomiskt ”hängslen och svångrem” om de inte lyckades. Vi accepterade att de inte hade någon moral. Deras huvuduppgift var att dra in så mycket pengar som möjligt till sitt företag. Det som var bra för företaget var bra för samhället. Headhunters jagade de bästa och VD-lönerna steg. När deras girighet blev uppenbar för vanliga människor utan att de själva förstod detta, insåg vi att de inte heller hade omdöme, men vi accepterade att våra ledare var så oerhört kompetenta företagsledare att de annars, enligt egen utsago, skulle sugas upp av utländska multinationella företag. Så, bonusarna steg och taken togs bort, en kapitalism utan regleringar var idealet. Vi skulle t.o.m. själva placera våra pensionspengar och bli vår egen lyckas smed. Bostadspriserna tredubblades mellan 1995 och 2008 – ”De kommer bara att stiga och stiga”, sade man i tidningarnas ekonomiråd. Ingen frågade var dessa enorma värden kom ifrån. Det var en win-win-situation sade allt flera ekonomiexperter. Den gamla sanningen att det inte finns några ”gratisluncher” i verkligheten, bara på film, ansågs förlegad. Nu står vi där. Den värsta bubblan sedan 30-talet. Fallande bostadspriser. Ett finansiellt system i spillror. En ekonomisk kris av episka proportioner. Girigburkarna har kört vårt samhälle i sank. Ordet korruption har fått ett nytt ansikte. De hade inte moral, de hade inte omdöme, de var inte ens professionella. Men liket rör sig – de vill fortfarande ha bonus …